Fredags äventyret i form av Karatefylle uteblev.
Inte många gånger dessa planer misslyckas men i fredags måste jag erkänna mig besegrad.
Med iskalla i kylen var jag redo att möte världen.
När jag började kika runt så kullkastades mina planer ganska fort.
Det var ingen som kände att just en karatefylla var vad dom strävade efter.
Slutade med att jag och Itzo satt i bunkern och drack några starköl och slötittade på Arne anka.
Downie kikade förbi och helt plötsligt satt vi i soffan på Skiftesgatan och gick igenom förra årets nyårsfirande.
Klockan klämtade och innan jag visste ordet av så satt jag åter själv i bunkern.
Trots att den stora fyllan uteblev kändes allting endå så skönt.
Med lätt fredagsfylla, ljuva toner i lurarna och minnen av en svunnen tid så kändes allt så fint.
Eftersom allt kändes så underbart kände jag att lägga sig inte var aktuellt.
Så jag gjorde vad var människa skulle gjort i mitt ställe.
Nämligen så sprättade jag ännu en pilser och försökte få stunden att vara för evigt.