Efter att ha inmundigat lite företagspröjsad mat så börjar nedräkningen på riktigt.
En kväll och en natt kvar sedan kan jag lämna denna fördömda "lägenhet" bakom mig.

Att återvända till gettot och krigszonen Skiftesgatan har aldrig känts så rätt.
Äntligen kan min dekadens växa och mitt allmänna griseri få blomma ut igen.
Jag vet hur det gick förra gången jag valde att bosätta mig på den sidan E-4an.

Men då hade jag några riktigt grymma år med väldigt sköna människor.

Ett litet axplock hur saker och ting kunde vara :