30 års fest och begreppet eftersläckning synas i kanterna

Gårdagens äventyr trodde jag skulle sluta i total dekadens.
Om man tar med vissa ting i beräkningen kan man tro att kontentan blir just det.
Goda vänner, Sköna toner från ett coverband och priserna på en studentpub.
Men vi drack, skålade och kämpade mot den iskalla norrlänska vintern.
Vid stängning bestämdes att eftersläckning skulle ske hos den sanna finska krigaren på skiftes.
Helt plöstligt var jag påväg hem för att ladda om med starköl.
Den bitande iskylan var påfrestande så höll på att krasha i soffan så snart jag nådde bunkern.
Men innan jag gled in i sömnens rike hann jag tänka.
"Är detta min lott..Är detta min mening" Ganska snart insåg att det inte var så.
Så packade ner några kalla i en påse för att vandra mot Skiftesgatan.
Med en cigarett i mungipan och en nyöppnad Sofiero så trotsade jag såväl kyla som trötthet.
Väl framme var det fortfarande full rulle.
Insåg kallt vissa ting dock.

1.Man är verkligen ingen guitarhero med flertalet öl och groggar innanför västen där vid 03:30 rycket.
2.Med nog mycket sprit kan tom låtar som "Jag vill vara som du" vara riktiga partyrökare.
3.Hur jobbigt det än kändes att dra sig ut igen så var det värt det tusenfalt.

Så min inställning förbli orubbad. Efterfest är en underbar och total underskattad företeelse.
Varför inte människor gör sådant oftare är för mig en gåta.
Att bara fortsätta dricka billig burköl och glömma att det faktiskt finns en söndag bara strax runt hörnet.
Men vem kan tänka på det när man sitter med goda vänner och skålar medan natten sakta övergår till dag.
Så jag tror att 2011 kanske blir året vi återtar efterfesterna och tar fyllorna för vad dom är.

Käftsmällar

Käftsmällar

Och vem är du då?
Dåligt minne? Minns mig

Din såkallad E-mail (Keep your pants on..Den syns ej)

Hemsida?

Vad ville/tyckte du:

Trackback
RSS 2.0