Har förstått att 3D bio verkar vara den nya heta potatisen i Skellhell.
Eftersom vi är minst fem år efter resterande Sverige så har det just kommit hit.
Var man än vänder sig så finns människor som verkar tycka detta är the bee`s knees.
Dock har jag inte riktigt än förstått mig på detta vidunder.
Hade det inte varit för att jag är en sjukt bekväm människa hade den gamla vhs maskinen
skött mina behov av cinematisk njutning.
Men jag skall väl inte säga att jag aldrig kommer besöka en biograf för lite 3D äventyr.
Sålänge det inte släpps en 3D version av Fear and Loathing in Las Vegas så väntar jag nog lite till.

Vad sysselsätter man sig när man tagit en dag ledig och temperaturen har krypit långt under noll.
I en stad av total negativitet och evigt mörker.
Man kan som jag trotsa såväl temperatur och negativa människor för att besöka den gröna butiken.
Detta för att där bunkra sig med en större mängd alkohol för att fira av det året som vi snart lämnar.
2010 har varit ett år av studier, reparationer av många nivåer av privatlivet men samtidigt fyllt av kaos.
Långt ifrån det året vi lämnade.
I förra årets sista inlägg gick det att läsa

"Jag ska flytta till en villa långt ut i skogen. Allt för att slippa alla jävla människor som förpestar.
Detta för att sedan dra en pipeline från Altia Oy.
Då har jag allt mitt stilla sinne behöver i nuläget."

Detta var en ganska snabbfattad mening hur livet och allt såg ut just då.
Sittande arbetslös och pank i en smutsig lägenhet på hemmansgatan.
Kanske har inte sitvationen omvandlats mycket sedan den tiden.
Men känner fortfarande att året 2010 var just det min trasiga själ behövde för att återta kontrollen.
Allt jag redan känner är att 2011 kommer bli så mycket bättre än vad 2009 och 2010 var tillsammans.
Det blir året jag tar tillbaka allting..Såväl på Teamdudes planet som på det privata.
Kriget ska snart börja och jag skall kasta mig ut på stridsfältet.
Beväpnad med X antal iskalla vid min sida ska jag ta tillbaka allt som en gång varit mitt.
You got my word on that.

Sådära då är man tillbaka i bunkern efter julfirande i skogen.
Önskar verkligen att mellandagarna skulle bjuda på den sedvanliga beerbendern.
Men eftersom jag uppenbarligen inte tog ut någon ledighet från skolan så får detta utebli detta år.
Har dock planerat för en Through hell and back resa på nyårsafton.
Kanske är det tur att nyårsafton ligger på en fredag.
Kommer med största sannolikhet vara sängliggande i tvådagar efter den bataljen.
Men eftersom ingenting kommer hända och troligen kommer inget spännande finnas att rapportera
Hade här tänkt kasta upp en bild.
En bild som visade tiden då allt var möjligt och vi var sånära odödliga vi någonsin varit.
Men verkar inte bättre än att jag har ett stort digitalt glapp mellan 2004-2008.
En helvetets massa bilder som gått förlorade.
Om någon sitter på någon godbit får dom höra av sig.
Annars får ni helt enkelt ta mitt ord på att allt var så jävla mycket bättre förr.

Jag känner att jag bubblar av ilska och irritation.
För dom följer detta mina memoarer i bloggform vet att det händer titt som tätt.
Men denna gång är det helt befogat och lätt att förstå.
Om jag säger Ed Hardy..Vad är första tanken som slår er?
Slår tanken "Wow..Nytänkande...och så fräcka mönster" er så vill jag bara ge dig en
redig pistol whip med en skridsko i ansiktet.
För er som inte har någon aning om vad jag talar om kan börja med att läsa detta.
Direkt stulet från wikipedia för sakers enkelhets skull.

"Hardy was born in 1945 in Corona del Mar, Newport Beach, California.
He attended the San Francisco Art Institute and graduated with a Bachelor of Fine Arts in printmaking.
Hardy was a student of Sailor Jerry Collins and, through his association,
was able to study tattooing in Japan in 1973 with the Japanese classical tattoo master, Horihide.
He became recognized for incorporating Japanese tattoo aesthetic and technique into his American style work"

Men åter till min poäng.
Tidigare var detta inte något problem utan man kunde kolla upp skiten ifall man verkligen var intresserad.
Men efter tv prånglade ut skit som Miami Ink och liknande hjärnförslöande program är det omöjlighet.
När allmänheten möttes av detta så verkade "Tatuerings mode" slå igenom på storskalad nivå.
Och redan här vill jag slå mig fri från misstankar att jag skulle vara någon Ronny Eriksson bakåtsträvare.
Tatueringar kan vara sköna ting ifall man har något unikt motiv.
Men det jag verkligen inte klarar av är när detta blir ett mode på såväl kepsar som tröjor.
Nu kan tom whitetrash affärer som Rusta och Jula stoltsera med luftfräschare och dekaler alá Ed Hardy.
Var jag än vänder mig finner jag dessa produkter överallt och jag börjar må illa.
Får mig att minnas ett mode som fanns någonstans mellan mellanstadiumet och högstadiumet.
Med vax i håret och ett halsband av träkulor var man en kille med koll på stilen.
Kan dock slå mig för bröstet i mitt annars dekadens fyllda och syndiga liv och stoltsera.
Att jag aldrig har beblandat mig eller fallit för dessa produkter.

När man undersöker kalendern närmare inser man att den kommersiella högtiden som går
under namnet julafton närmar sig med stormsteg.
Även om jag inte kunde bry mig mindre..Eller ge ett ruttet lingon direkt saxat ur valfri Kalle anka & Co.
Dock innebär detta en ökad risk för att få besök så föll tanken om att städa bunkern primär.
Så jag började rensa bland urdruckna ölglas och annat junk.
Eftersom kylskåpen nästintill bara håller öl så har jag inte ägnat den större omsorg.
Men när jag började gå igenom så fann jag saker som jag inte visste jag hade.
Nämligen detta :

I något förvirrat ögonblick har uppenbarligen köpt en enorm bit blodpudding.
Om man kastar ett snabbt öga på skicket och bästföre datumet så förpassade jag den direkt i soporna.
Jag vet inte hur mycket mat jag kastat bara för att jag totalt glömt bort dessa ting.
Är det bara hos mig i bunkern detta är mer regel än undantag?

Som rubriken avslöjar så tänkte jag spendera den kommande helgen helt och hållet nykter.
Jag har dock ett problem. Har inte spenderat duetten Fredag,Lördag utan att dricka alkohol.
Vad sysselsätter sig en krigare av min rang helgen med när han inte står för full i krogkön?
Kanske man kan sätta sig och spela ett parti harpan, lägga lite pussel
eller bara starta xboxen och låta att helgen passera.
Men dessa alternativ känns så jävla värdelösa när jag vet att mina vapenbröder kommer ta till malt ikväll.
Så har någon lust att fira denna nyktra helg med mig så är det bara att höra av sig.
Dock insåg jag just att jag har en påse kvarglömda drycker sedan någon förfest här för några veckor sedan.
Så risken är väl stor att alkoholen vinner över xboxen trots allt.

Vad kan man göra när snön faller djupt utanför fönstret, kalendern visar december och sommaren verkar vara längre bort än någonsin?
Man tar en cigarett och vandrar ut med några riktigt sköna sommartoner i lurarna.
Tänder cigaretten samtidigt som man sluter ögonen.
Sedan koncentrerar man sig och låter tankarna glida bort till sitt egna happy place.
Gjorde allt detta och hamnade nästintill direkt på kaos sommaren 2009.
Vet inte varför jag ständigt återvänder till denna tid.
Även om den sprider såväl en viss smärta som ångest var det endå en riktigt underbar tid.
Vi var flertalet vänner som just kommit ut ur längre förhållanden och kände vi hade någonting att ta igen.
Likt dom eldsjälarna vi var så åkte vi och letade kickar den ena större än den andra.
Vissa gånger slutade allt med vattenpipa till tonerna av Johnny Cash på Getberget.
Andra slutade de i ett badkar på Hemmans med en flaska Whiskey och kedjerökning.
Även om denna sommar inte genererade alls vad man kan önska i form av arbete eller förhållanden så var den underbar..När man tittar på den i backspegeln skulle jag inte byta den mot någonting.
Tiden då allt var möjligt och vi var kungarna över världen..Om inte förevigt så för en liten stund.
Om 2011 blir någonting i närheten av vad sommaren och hösten 2009 var så kommer det bli ett bra år.
Bara inte allt blir som 2010 då alla helt plötsligt blev vuxna och började ta ansvar.
Måste även bifoga en bild hur livet under dekadens tiden kunde se ut :

Tror inget produktionsbolag fungerar likt Theduude INC.
Kanske är hela charmen med det impulsiva och att vi verkligen skapar i stunden.
Även detta genererar någonting som sällan skådas.
Vissa skulle nog kalla det amatörmässigt..Medan andra kallar den spontanitet.
Nog om det..Men bilden ovan ljuger inte..vi har verkligen kul när vi producerar.
Nu fattas bara spritspons och lite sändningstid i Kanal 5.
Ser man deras nuvarande val av program så borde det verkligen inte vara så svårt.

Sitter och är allmänt bitter medan jag lyssnar på ett stycke Thåström.
Alltså hans tidigare alster inte det senare jävla sing along dravlet.
Sure helgen levde verkligen upp till vad det borde.
Detta eftersom jag vaknade helt nedbruten på lördagmorgon.
"Helvetet..Ska ju iväg och fira Mr Penisfinger idag" var den första tanken som gled igenom mitt huvud.
Nästa kom nästintill direkt "Aaaj" Min kropp kändes som att den var överkörd av en lastbil och allt kändes jobbigt.
Drog mig dock upp och levde dagen mellan avsnitt av Simpsons och avslagen Cola.
Men när klockan slagit 19:30 kom en tanke..Som alltid förmodligen legat där.
"Är verkligen rätt sak för en man i min ställning? Kan jag verkligen bara se lördagen försvinna medan goda vänner upplever vad man i folkmun brukar kalla groggarnas glada tid?
Nej...Det kunde jag inte..Min lördag var betydligt mer värdefull än så.
Så valde att duscha av mig bakfyllan och dra mot fästningen på Hemmansgatan 200.
Väl där påbörjades drickandet och dimman löste sig sakta av.
Träffade en hel hög trevliga människor jag inte träffat på länge.
Fick även uppleva ett bra coverband någonting som är lika sällsynt som 13 rätt på stryktipset.
Vaknade söndagmorgon med en enorm bakfylla.
Lite tröttare och lite sjukare än igår..Men trots detta var jag tvungen att le.
För det är ju detta jag gillar.

Vad är detta? Är hela Teamdudes klanen bjuden att spisa nobelmiddag med ers majestät himself?
Eller kan det vara så att undertecknad i ett rus skapade storverk i det banbrytande programmet Photoshop?
Frågorna hopar sig och man får söka väl efter svar.
Allt jag vet är att vi är stolta att meddela att vi kommer äta med klass detta år.

Vad har ni gjort idag?

Fredags äventyret i form av Karatefylle uteblev.
Inte många gånger dessa planer misslyckas men i fredags måste jag erkänna mig besegrad.
Med iskalla i kylen var jag redo att möte världen.
När jag började kika runt så kullkastades mina planer ganska fort.
Det var ingen som kände att just en karatefylla var vad dom strävade efter.
Slutade med att jag och Itzo satt i bunkern och drack några starköl och slötittade på Arne anka.
Downie kikade förbi och helt plötsligt satt vi i soffan på Skiftesgatan och gick igenom förra årets nyårsfirande.
Klockan klämtade och innan jag visste ordet av så satt jag åter själv i bunkern.
Trots att den stora fyllan uteblev kändes allting endå så skönt.
Med lätt fredagsfylla, ljuva toner i lurarna och minnen av en svunnen tid så kändes allt så fint.
Eftersom allt kändes så underbart kände jag att lägga sig inte var aktuellt.
Så jag gjorde vad var människa skulle gjort i mitt ställe.
Nämligen så sprättade jag ännu en pilser och försökte få stunden att vara för evigt.

Jag vet inte om detta är någonting som drabbar alla eller om det enbart är jag som har detta problem.
Detta händer oftast efter en blöt utekväll när man varit lite väl frikostig med visa kortet.
Man ligger kvar i sängen med den sprängande huvudvärken som resultat efter gårdagens äventyr.
Sakta börjar man försöka backtracka kvällen trots att huvudet verkar klyvt i två delar.
Hmm..Allt började på bolaget..Sedan köpte jag tydligen två cigarettpaket under kvällen.
Fast jag inte har en cigarett kvar nu...Konstigt..Sedan..helvetet...5 starköl och några shots på krogen.
Okey..Sedan mat på Max och allt avslutas med taxiresa hem.
Sakta börjar man inse att kontot kanske börjar gapa tomt.
Man ligger kvar en stund och våndas över om man ska våga att logga in på internet banken.
Men någonstans ligger ett patos kvar från barndommen...Det är omöjligt att leva i ovisshet.
Så man kravlar till datorn och påbörjar en inloggning.
Då händer det..The waiting of doom påbörjas.
Detta sker när man knappat klart och sidan laddas.
Man hinner få blödande magsår innan tillslut sanningen uppenbaras.
Ibland till ett lugn och ibland till total missär.
Men en sak är säker..dom svarta siffrorna på internet banken ljuger aldrig.

Varför tar jag då upp detta?
För att det är i skrivande stund dags att öppna den första av sju tappra soldater jag har väntande i kylskåpen.
Antagligen kommer detta leda till några riktigt poor decisions för min del under kommande kvällen.
Men vad ska man göra...Det är min lott i livet.
Och utan dem vore det ingen blogg.

Någon som känner som mig att morgondagen är den perfekta dagen för en riktig karatefylla.
En fylla som får dagarna under den beryktade sommaren 2009 att blekna i jämnförelse.
Allt detta för att glömma att temperaturen skall krypa under 20 sträcket, den vita hämnden ligger överallt
samt att en rödklädd man med grava kolhydrats problem kommer göra hembesök om endast 22 dagar.
Om någon skulle fastna för denna ide hör av er så styr vi någonting.
You all know the number